I förmiddags tog Claes och Tove kontakt med mig. De ville ut och spåra. Jag berättade för dem att jag hört att dagens temperatur skulle slå någon form av rekord. Men som Claes och Tove sade, vi behöver ju inte lägga så långa spår? Vi bestämde att vi skulle åka ut på Revinge. Vi landade där ungefär vid 11,30. Solen stekte rejält. Hela övningsfältet såg mer ut som om det dragit förbi en gräsbrand. Det var snustorrt.

Det dammade om benen när spåren trampades ut. Man svettades bara man gick utanför bilen. Vi hade bestämt att vi inte skulle lägga några längre spår. I övrigt fick samtliga trampa till varandra. Inga restriktioner för någon. Det enda jag hade på min önskelista, var ett spårupptag.

Tova och hennes dotter gick tillsammans när de trampade spåret till Ztorm. Lilla Tilia blev trött emellanåt och blev buren av sin mamma. För att nästa stund vilja gå själv en bit. Det skulle bli intressant och se om detta störde Ztorm.

Jag trampade till Pärlan. Claes och Tove samsas om henne i träningssammanhang. Men Claes skulle gå med henne idag. Claes trampade ett spår till deras gamla hund. Mest för att hon skulle få göra något?När allt trampande var klart tog vi en fika och pratade lite strunt, medan spåren låg till sig. Pärlan och Claes var först ut. Vi såg direkt att hundarna skulle få jobba ordentligt för att ta sig igenom spåret. Pärlan kämpade på och hade ett rent h..vete att ta sig runt. Hon löste uppgiften på ett bra sätt. Men värmen tog mycket energi.

Sedan blev det Ztorms tur. Jag blev anvisad en plats där jag kunde släppa på honom. Han sprang ut och började leta efter spåret. När han for rakt över detta utan att ta notis om detta förstod jag att det skulle bli en tung dag. Han letade tillslut reda på spåret, och valde rätt håll.

Men han fäste inte ordentligt i spårkärnan. Det var lite vingel fram och tillbaka. Efter ett par vinklar markerade han en liten leksak som Tove lagt i spåret. Jag berömde honom rikligt, och gav honom en liten andningspaus.

Tungan hade antagit formen av en slips! Han var enormt varm. Efter ett tag så fortsatte vi. Han tog sig igenom alla svårigheter. Men vi missade två föremål. Han jobbade kanon bra. Han kämpar på trots att det förmodligen tog emot en hel del.

När vi stod vid slutet och jag belönat honom. Drog han iväg från det öppna fältet, och in i skuggan i skogen. Han var mycket trött. Spåret i sig var bara omkring 600 meter, liggtiden var cirka 1 1/2 timme. Vi skulle egentligen kört uppletande också. Men vi bestämde att vi skulle åka och äta glass istället. Efter glassätningen åkte vi ner till Krankesjön och lätt hundarna bada. Vi fick knappt upp dem igen. De tyckte det var förbannat skönt!