IPO står för den internationella prövnings ordningen. Man tävlar i spår, lydnad och skydd. IPO skiljer sig en hel del från vårt traditionella bruks arbete. Sporten är på stor fram marsch i Sverige. Och kan väl närmast liknas med svensk skyddet. Det är relativt stora skillnader i tankesätt och utförande.

Delmoment (A) Spår

IPO spåret mer lydnads orienterat. Där man lägger mycket energi på hur hunden löser sin uppgift. Hunden ska helst ligga i spårkärnan och ta vinklarna mycket noga för att få högsta betyg. Man räknar steg istället för meter i spåren. Ett IPO spår är ungefär 400 meter långt i högsta klassen. Eller 600 steg. Man tävlar i tre olika klasser.

 

 

Delmoment (B) Lydnad

Lydnaden skiljer sig åt på många punkter. Dels har man ingen tävlingsledare som kommenderar ekipagen. Den tävlande måste memorera programmet själv. Så det gäller att förarna har sinnesnärvaro.

 

 

Delmoment (C) Skydd

I skyddet är figuranten utrustad med en så kallad kilärm, eller som den också brukar kallas tyskärm. Dessutom har figuranten en belastnings stock, som denna har vid olika hot och belastningar. Belastnings stocken är inget som kan skada hundarna. Det är en böjlig skumgummi stoppad pinne.

Alla angrepp sker i midjehöjd. Man lägger mycket stor vikt på hur hunden biter i ärmen. Man vill att hundarna ska bita fullt, djupt och lugnt. Detta premieras. Alla bevakningar av figuranterna vill man ha så täta som möjligt, utan att hunden är på dessa. En sak som gör IPO väldigt publik vänligt, är att domaren efter varje ekipage ger sin kritik. Så att åskådarna kan ta del av denna.