Det har blivit en hel del tränande sista dagarna. Trots att man oftast kommit hem, blöt som en disktrasa. Det har blivit mycket spår och uppletande. Men vi har hunnit med en hel del lydnad också. Tävlingssäsongen är över för våran del i år. Det innebär att vi kommer att ägna oss åt detaljer i olika moment, som jag inte har velat joxa med under säsongen.
Men nu har vi all tid i världen att få till detaljer innan vårens tävlingar drar igång. Igår var jag och Ztorm ute och tränade hela dagen. Vi började med lite lydnad på förmiddagen, ute på fotbollsplanen.
Vi körde framåtsändandet och apporteringarna. När jag precis kommit hem så ringde en kamrat. Hon ville ut och spåra. Vi hängde på henne. Hon hade förberett ett roligt spår till Ztorm.
Hon hade gått som en häxpipa genom skogen. Ztorm fick verkligen anstränga sig för att fixa spåret. Dessutom hade hon klippt av färska pinnar från en buske.
Dessa hade hon lagt i spåret. Enligt uppgift hade hon hanterat dessa väldigt lite. Hon hade hållit dem mellan två fingrar. Tyvärr missade Ztorm båda dessa naturpinnar. Han markerade de hyvlade. Men jag tror att han hade väldiga problem med att hålla sig i spårkärnan.
All koncentration gick åt till att spåra. Det var riktigt roligt spår, med många utmaningar. Jag fick i alla fall ett nytt uppslag till vad vi kan träna på. Jag ska inköpa en sekatör.
Vi körde även lite uppletande på Mörkretsväg i Fulltofta. För er som inte varit där på ett tag. Har jag äran att meddela att Mörkretsväg är ett enda stort plockepinn. Stormen har fällt mycket träd här.
Vi körde bland dessa träd som låg kors och tvärs på marken. Det blev ett riktigt roligt uppletande. Man märkte att hundarna också tyckte det var roligt.
Vi lade upp sex föremål. Ztorm gick ut i rutan och plockade in dessa snabbt och lätt. Det stora i sammanhanget var att det inte var mycket tugg. Noll på vissa av föremålen. Han tuggade lite på en kamprulle, som liknade hans egna leksaker. Men jag var mycket nöjd.
Sedan åkte vi till klubben och körde lydnad. Ztorm hade redan kört lite på förmiddagen. Så vi ägnade oss mest åt krypet. Och då framförallt hans högra armbåge som lyfter från marken emellanåt. Han vill ha rejäl kontakt med mig när han kryper.
Detta gör att han roterar kroppen lite, detta medför att högra armbågen lyfter från marken. Vi testade lite olika strategier, för att få honom lite mer relax i krypet. Där kontakten priorteras ner. Det ska bli intressant att följa utvecklingen.
Jag stannade kvar på klubben. Ganska snart började träningsgruppen dyka upp. Det stod lydnad och skydd på programmet.