Igår ringde Jenny Fick. Hon ville ha lite sällskap på sin träning. Vi bestämde att vi skulle ses ute i skogen på eftermiddagen. Vi trampade spår till varandras hundar. Jenny hade en klar bild över vad hon ville träna med båda sina hundar. Det hade jag med. Jag ville bara ha ett spår! I övrigt ville jag inte veta något om detta.

Jag hade ingen aning om längd, vinklar, apporter eller annat som rörde spåret. Vi började med att trampa spåren. Medan dessa låg till sig. Så körde vi uppletande.

Jenny hade trampat upp en gigantisk ruta. Basen var upp mot 75-85 meter. Fyra föremål lades ut. Jag och Ztorm körde med Jennys föremål. Och tvärtom med Jennys hundar, där använde vi mina föremål.

Jag och Ztorm var först ut. Det var helt vidstilla. Så hundarna kunde inte få så mycket hjälp av vinden. Ztorm gick ut och plockade in samtliga föremålen. Med sista föremålet hade han vissa problem.

Det var ett föremål i ett konstigt material, det påminde om någoting mitt emellan neopren och samma material man brukar använda i liggunderlag. Storleken var något mindre än en CD skiva. Men till min stora glädje gick han många tomskick, med bibehållen intensitet. Han grävde ner sig i sitt arbete. Tillslut fick han vittring på föremålet. Han kom in som en raket och lämnade av detta. Jag var mycket nöjd med hans arbete.

Sedan körde även Jenny sina två hundar. Det var roligt att se dem in action. Båda jobbade på fint. Och ganska snart hade de avlämnat samtliga föremål.

Det började dra ihop sig till att ta första spåret. Först ut var Bertil. Jag hade fått vissa förhållningsregler när jag trampat spåret. Jenny hade förklarat för mig att han bara kunde lägga sig i friläge helt plötsligt.

Då tappar han den röda tråden helt och hållet. När jag trampade detta spår hade jag lagt in en hel del som vädjade till koncentrationen hos Bertil.

Bertil gjorde ett mycket bra spårarbete. Han tog sig igenom alla knixigheter med bravur. Nu var det Ztorms tur. Det visade sig att det blev ett spårupptag. Han letade rätt på spåret, men tog ett klockrent bakspår. Jag vände honom efter ett tag.

Av någon anledning hade han problem att fästa ordentligt inledningsvis. Men tillslut lade han sig i kärnan och spårade mycket bra! på det stora hela var jag nöjd med hans arbete.

Men det verkade som om något fick honom att vara vaksam på sidan om spåret? Jag hade ingen aning om varför. Sedan när vi skulle ta Jennys andra spår, såg vi samma sak med hennes hund?

Hon kom till en plats som hon inte ville passera. Trots att jenny gasade på sin hund, var det precis som om det var en vägg framför hunden. Det blev tvärnit flera gånger och hennes hund visade tydliga signaler på att hon blev låg i sin sinnesstämning.

Jenny sa att hon aldrig sett detta beteende förut. Jag har ingen aning om vad det var som störde våra hundar. Men något var det. Jag spekulerade för mig själv om det kunde vara vildsvin eller eventuellt en varg??? Men detta har jag inga belägg för. Jag kan bara konstatera att det var konstigt.

Det är trots allt två relativt rutinerade hundar som uppvisar in princip samma beteende. Våra hundar löste uppgiften, men kanske inte som vi trodde!

På kvällen åkte jag ner på klubben för att träna lydnad och skydd. Jag och Ztorm körde igenom samtliga moment i brukslydnaden elit, med kommendering. Han gick som ett litet ljus genom alla momenten. Jag var mycket nöjd.

På skyddet blev det ärm transporter i huvudsak. Vi körde även några ärm bevakningar med efterarbetet. Det finns inte så mycket att klanka ner på. Han sköter detta riktigt bra.

Idag åkte jag till samma plats för att lägga spår igen. Spåret jag lade idag gick igenom båda de områden som våra hundar dagen innan visat upp sitt konstiga beteende. Jag lade cirka 900 meter, 5 apporter plus slutet. Det blev 2 spetsvinklar, och sammanlagt 9 vinklar och en liggtid på 1 timme.

Medan spåret låg till sig trampade jag en uppletande ruta. 4 föremål lades ut. Ztorm gjorde ett snyggt uppletande. Han kom in och lämnade av samtliga föremål fint. Minimalt med tugg, om ens något.

Vi gick till bilen och tog en kopp kaffe. Vi satt och filosoferade över livet i allmänhet. Det blev dags att ta Ztorms spår. Jag var väldigt nyfiken på hur det skulle se ut med tanke på gårdagens pass.

Han fäste klockrent. Han tog alla vinklarna mycket bra. Vi hade alla apporterna med oss in. Jag såg inget av hans konstiga vakenhet som vi fick se igår? Jag undrar vad det var som gjorde att de gick och var uppmärksamma på sin omgivning? Tyvärr får vi nog aldrig svar på detta. Vi hade ett kanon fint pass ihop idag.