Som det kan gå, om haspen inte är på!
Klickerträning i all ära! Att använda klicker i sin träning kan vara ett värdefullt hjälpmedel. Många kan vittna om dess förträfflighet. Rätt använd är det inte mycket som slår denna lilla plastbit. Men som allting annat kan det gå riktigt fel. Allt med klickerträning handlar om att har rätt tajming, oavsett vad man är ute efter.
Klick, klick och åter klick…
Klickern är ypperlig när man till exempel vill belöna ett visst beteende. Många gånger delas momenten upp i små beståndsdelar. Där varje del premieras var för sig. För att sedan sättas ihop till ett helt moment. Hundarna lär sig att jobba för klickljudet.
Det finns många fördelar med detta. Oavsett om hur vi än agerar eller låter, så är klickljudet detsamma hela tiden. Vi behöver inte gå och prata så mycket med våra hundar.
Många gånger låter vi som en radioutsändning när vi går med våra hundar. Det är hela tiden ett bakgrundsbrus i öronen på hunden. Det gör det inte lättare för hunden att uppfatta vad vi säger till den. Många individer stänger helt enkelt av hörseln, mer eller mindre emot sin förare. Inlärningsklimatet blir på detta sätt väldigt dåligt.
Stämpla ut från jobbet
Många använder klickern som en slags stämpelklocka. Där själva klicket får en betydelse för hunden att den är utklickad. Med detta förfaringssätt får man hundar som agerar, och tänker på sina uppgifter. De börjar jobba för att bli utklickade. Efter utklickandet kommer hela belöningssystemet, som ett brev på posten.
Inlärningskurvan hos hundar där man använder klickern och belöningssystemen klokt, är anmärkningsvärd. Klickerträning används flitigt av många av våra duktigaste dressörer i hela världen. Det finns inte så mycket som egentligen kan gå fel.
Men trots detta kan det bli fel emellanåt. Många tror att man kan strunta i att vara konsekvent, så fort man får en klicker i handen. Man förlitar sig helt på denna lilla plastbit.
Emellanåt ser man ekipage som tränar ett visst moment. Men man har helt släppt på ordning och reda. Hunden bara utlöser en massa beteenden, i rask följd. Den har börjat förstå att belöningarna kommer genom att den blir utklickad.
Så fort den får ett kommando av sin förare, så börjar den prova en massa olika saker för att bli utklickad. Detta kan bli rätt olidligt, framförallt om man har för avsikt att tävla med sin hund. Detta problem uppstår väldigt ofta på grund av att föraren inte lagt på kommandoord, i sin träning.
I bästa fall femtio/femtio…
Hunden bara chansar och hoppas på att det blir rätt. Har man dessutom en hund som är väldigt snabb i tanken, och i sitt agerande kan det bli ödestiget. Den skiftar mellan en massa beteenden. Det gäller att man är precis lika noga när man klickertränar sin hund. som vid all annan träning. Klickerträningen kan om det blir fel upplevas som väldigt stressade för hunden.
Man är inte bättre, än sitt svagaste moment?
Man bör vara noga med att balansera upp med ordförståelse och belöningssytemen. Så slipper man oftast dessa problem.
Många förespråkar att hunden själv ska få försöka prova sig fram till alla moment. Man menar att det hunden lärt sig själv utan påverkan av hundföraren, sitter bättre i minnet på hunden. Så kanske det är.
Men det finns en del risker med detta. Man kommuniserar inte fullt ut med sin hund. Det finns många duktiga förare och hundar som aldrig kommer ut ur detta tänk. Man fastnar i detta beteende. Som i sin tur resulterar i att hunden kan en massa konster. Men som man överhuvudtaget inte kan styra över? Då är det väldigt långt till att lyckas fullt ut med sin hund oavsett om det är till tävling, eller i andra sammanhang.
Jag och Tindra är skolbokexempel på hur man INTE ska göra ang klickerträning för det blev fel och åter megafel.Till fösvar måste ändå säjas att jag gick kurser på hundens utbildningsakademi brösarp för att lära mej hur jag skulle använda klickern.Till en början verkade det som det var rena undermedecinen och min hund slutade skälla i möten på bilar cycklar osv,men när tiden börjat rinna på så inser jag att hon är fortfarande uppe i högvarv med målradarn på ultrarött och vad är det jag har klickat och gett godis inser jag….jo den sinnesstämmningen.Tar upp det med Natajsa Ravenklint min instruktör men nej så är det i början säjer hon och råder mej att öka avståndet alternativt undvika möten helt.??????? Men va fan är skogen det enda stället jag ska kunna gå då…Resultatet ja det blev en spänd stessad matte med en klump i magen och en hund som blev ännu mer reaktiv och som dessutom höstat in belöning en lång tid från sin okunniga ägare….Så Mats Eriksson jag är så djäkla tacksam för din hjälp och kan uppdatera att träningen går framåt bara framåt och även om hon fortfarande gärna vill vråla och jaga joggare så har utfallen reduserats till lite steppande och frustande innan hon slår ner rumpan….och vårat liv är fan så mycket roligare utan ångest och krigsförklaringar från motionärerna =) Nästa vecka börjar kurserna och sen börjar vi hos dej…Mvh Anneli
Hej Anneli!
Roligt att det går bra för er! Lycka till på kursen. Hör av dig om du undrar över något. Så kan vi diskutera vidare!
Ja jag hör av mej i mitten på september och det är lydnad och kontakt till att börja med som vi vill träna på ha det gott Mats så hörs vi
Hej Anneli!
Det är bara att du hör av dig! Vi hörs och syns.